Frågor och svar
Vad är en nationell branschriktlinje?
Det kan många gånger kännas komplicerat för en icke jurist att förstå och följa lagtexter eftersom dessa är skrivna på ett juridiskt och kanske svårtolkat språk. En nationell branschriktlinje är branschens egen beskrivning av hur företagen kan uppnå kraven i lagstiftningen. Företagarna måste följa bestämmelserna i lagar och förordningar och föreskrifter men nationella branschriktlinjer är frivilliga att följa. Många krav i EG-förordningar beskriver en målsättning utan att exakt ange hur saker och ting ska göras. Det ger utrymme för flexibilitet, men det blir samtidigt svårare att veta vilket som är det bästa sättet att uppnå lagstiftningens krav. I en nationell branschriktlinje kan många sådana lösningar presenteras och de kan vara mycket konkreta för att vara lätta att använda sig av.
Vem har utarbetat branschriktlinjen – Säkra kosttillskott till konsument?
Arbetet med att sammanställa branschens gemensamma tolkning av gällande lagstiftning har gjorts av Svensk Egenvård tillsammans med företrädare för importörer och producenter inom egenvårdsmarknaden, Apoteket AB, Svensk Dagligvaruhandel och Hälsofackhandeln. Nationella branschriktlinjer ska utarbetas och spridas av livsmedelsbranschen. Det är viktigt att branschen utarbetar riktlinjerna med sina erfarenheter om villkoren för företagen som grund.
Varför har Svensk Egenvård tagit fram en branschriktlinje för kosttillskott?
Syftet med Svensk Egenvårds branschriktlinje är att den ska fungera som ett stöd för leverantörer av kosttillskott, allt för att processen ska gå så smidigt som möjligt. Svensk Egenvård har därför utarbetat ett egenkontrollprogram för kosttillskott med syfte att säkerställa att de kosttillskott som saluförs är så säkra som möjligt för konsumenten. Branschriktlinjen beskriver Svensk Egenvårds gemensamma minimibestämmelser för kontroll av kosttillskotts säkerhet och syftar till att verifiera att slutprodukten uppfyller grundläggande kvalitetskrav och är säker att använda för konsument.
Till vilka företag riktar sig Svensk Egenvårds branschriktlinje?
Svensk Egenvårds branschriktlinje för kosttillskott är ett redskap för leverantörer av kosttillskott att kunna upprätta ett egenkontrollprogram och syftar till att ge vägledning om hur man förebygger faror för att säkerställa säkra kosttillskott för konsument. Vidare tar branschriktlinjen upp om vad man som importör av kosttillskott ska tänka på i detta arbete.
Branschriktlinjen har skrivits så att de ska kunna användas av:
- Importörer av kosttillskott (både införsel och import)
- Producenter av kosttillskott (inklusive de som till exempel enbart tappar på flaska eller förpackar produkter)
Omfattas företag som inte är med i Svensk Egenvård av branschriktlinjen?
Branschriktlinjer är som tidigare nämnts frivilliga att använda medan det är ett krav att följa livsmedelslagstiftningen vilket branschriktlinjen baseras på. Företag som ej är medlemmar i Svensk Egenvård kan också ta hjälp av branschriktlinjen för att följa god praxis. Vid offentlig kontroll ska myndigheten ta hänsyn till innehållet i nationella branschriktlinjer i sina bedömningar. Detta gäller oavsett om företaget är medlem i Svensk Egenvård eller inte.
Gäller branschriktlinjen även för kosttillskott på Apoteket?
Branschriktlinjen omfattar alla kosttillskott oavsett försäljningskanal.
Vad innebär säkra kosttillskott?
Det är viktigt att konsumenter inte riskerar att bli sjuka av kosttillskott. Det kan till exempel handla om farliga bakterier, främmande föremål eller odeklarerade allergiframkallande ämnen. Konsumenten ska också kunna lita på att kosttillskottet är rätt märkt. Säkra kosttillskott innebär till exempel att de inte ska vara giftiga och inte ge upphov till besvär och sjukdom på kort eller lång sikt. För att veta att kosttillskotten är säkra krävs kunskap och rutiner.
Företag som hanterar oförpackade livsmedel, inklusive kosttillskott måste göra en faroanalys. Faroanalysen ska visa om det finns några faror med produkten som kan förknippas med råvara eller med produktionen och som behöver styras för att förhindra att de uppstår. Farorna delas upp i biologiska (bakterier, mögel, virus, parasiter och naturliga gifter), kemiska (rengöringsmedel), fysikaliska (glas och metallbitar) och allergena och överkänslighetsframkallande faror (nötter och äggprotein).
Vad är egenkontroll?
Egenkontroll innebär att företagaren systematiskt går igenom sin verksamhet, upprättar ett system och följer systemet för att undvika och begränsa att livsmedel framställs med dålig kvalitet eller att de gör människor sjuka. Egenkontrollen ska också se till att konsumenterna inte vilseleds exempelvis genom dålig märkning av produkter.
Egenkontrollen baseras på ett antal grundförutsättningar (som tillsammans kallas för god hygien och produktionspraxis, GHP), faroanalys samt kritiska styrpunkter (HACCP).
Vad är grundförutsättningar i livsmedelslagstiftningen?
Grundförutsättningar är krav i livsmedelslagstiftningen på de hygieniska förhållandena som ska råda vid all livsmedelshantering och som utgör en förutsättning för processtyrning enligt HACCP- principerna.
I grundförutsättningarna ingår till exempel följande punkter för att säkerställa att livsmedel inte blir skadliga för hälsan; utbildning, personlig hygien, vatten och is, skadedjur, rengöring, utformning och underhåll av lokaler och utrustning, temperatur, mottagning och avfall.
Vad är HACCP?
Egenkontrollen ska enligt gällande lagstiftning vara riskbaserad. HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) är ett kontrollsystem för livsmedelsproduktion som identifierar, utvärderar och styr faror som är viktiga för livsmedelssäkerheten. Metoden innebär att man systematiskt går igenom hela processen, analyserar och värderar de hälsofaror som finns med det enskilda livsmedlet och ingående råvaror och styr processen så att riskerna elimineras eller minimeras.
Är GMP och HACCP samma sak?
Nej, HACCP betecknas av många som livsmedelsindustrins motsvarighet till läkemedelsindustrins GMP (Good Manufacturing Practice), vilket inte är helt korrekt. Läkemedelsindustrins GMP motsvarar närmast av livsmedelsindustrins grundförutsättningar som inte är lika strikt som för läkemedel. Att styra processen mot uppsatta mål och krav utnyttjas inom både GMP och HACCP. Trots detta är dessa två helt olika. Generellt sett kan man säga att GMP sätter produkten i fokus på ett sådant sätt att helheten vad avser kvalitet tas i anspråk, medan HACCP fokuserar på säkerheten för konsumenten, i form av sjukdomsalstrande mikroorganismer, konsumentskadliga kemikalier och främmande föremål etc., vad avser den tillverkade produkten och är därmed inte någon form av arbetssätt för att uppnå totalkvalitet. GMP är en nödvändighet att arbeta efter i de fall man tillverkar framförallt läkemedelsprodukter. HACCP utnyttjas främst inom livsmedelsindustrin som ett hjälpmedel för att styra produktionen, så att de tillverkade produkterna är icke-skadliga för konsumenterna, och utgör en del av egenkontrollen som föreligger inom den livsmedelsproducerande industrin.
Man ska dock vara medveten om att GMP är en term som används inom andra industrier, till exempel inom livsmedelsindustrin. Livsmedelsverket definierar att GMP är att tillverka livsmedel, på det sätt som beskrivs i relevant branschriktlinje för god praxis eller på annat sätt som ger likvärdigt resultat, så att redlighet (märkning) och kravet på att konsumenten inte blir vilseledd uppnås.
Vem måste ha ett system för egenkontroll?
Enligt livsmedelslagstiftningen måste alla som driver en verksamhet där livsmedel hanteras yrkesmässigt ha en egenkontroll. Det gäller dig som tillverkar, distribuerar, importerar eller driver hälsokostbutik, livsmedelsbutik, partihandel och liknande.
Vem bedömer att branschriktlinjen är korrekt?
Svensk Egenvårds branschriktlinje har av Livsmedelsverkets bedömts att uppfylla följande obligatoriska krav:
- Utarbetats i samråd med berörda parter (till exempel myndigheter, konsumentgrupper),
- Beaktat relevanta handlingsregler i Codex Alimentarius
- Är praktiskt genomförbara för de relevanta sektorerna och
- Är ett lämpligt stöd för att se till att bestämmelserna som omfattas av branschriktlinjen följs för de sektorer och de livsmedel som omfattas
Livsmedelsverket har översänt branschriktlinjerna till EU-kommissionen för notifiering.
Hur sker kontrollen av att branschriktlinjerna följs?
Vid offentlig kontroll ska myndigheten (respektive kommuns Miljö- och hälsoskyddskontor) ta hänsyn till innehållet i nationella branschriktlinjer i sina bedömningar. Det innebär bland annat bättre förutsättningar för en likvärdig bedömning av alla företag inom en bransch.
Kontrollen av att branschriktlinjen efterlevs kommer även att ske genom detaljhandelns aktörer som exempelvis Life, Hälsokraft och Apoteket AB. De kommer att på olika sätt i sin leverantörsutvärdering efterlysa dokumentation som visar på att branschriktlinjen efterlevs, till exempel en märkningsbedömning. På sikt planeras även att införa företagscertifikat, men först ges företagen möjlighet att implementera Svensk Egenvårds branschriktlinje "Säkra kosttillskott till konsument".
Vad händer med produktkontrollen?
Den 1 mars 2009 ersattes "Produktkontrollen" med Svensk Egenvårds branschriktlinje för kosttillskott kompletterat med en märkningsbedömning. Det analysarbete som genomförts på slutprodukten inom ramen för Produktkontrollen ersätts nu med leverantörens analysarbete inom ramen för företagets egenkontrollprogram. Det betyder att leverantören är ansvarig för att ha kunskap om att den produkt som marknadsförs och säljs är säker för konsument. Företagaren är också ansvarig för att produkten är korrekt märkt. Svensk Egenvård är en serviceorganisation och kan via sin märkningsgranskare stödja leverantören med en bedömning om märkningen uppfyller gällande lag och branschnormer. Svensk Egenvårds bedömning sammanfattas på en märkningsbedömning.
Varför lades produktkontrollen ner?
Från och med den 1 januari 2006 gäller nya regler för livsmedelsbranschen vilket omfattar krav på HACCP. HACCP är ett internationellt vedertaget system, som identifierar, bedömer och kontrollerar risker som är av betydelse för livsmedelssäkerheten och som skall säkerställa att produkterna som tillverkas är säkra för konsumenten.”Produktkontrollen” baserade sig på stickprov av slutprodukten. När "Produktkontrollen" infördes för mer än tjugo år sedan var det den typ av kontrollprogram som var vanligast förekommande. Slutproduktskontroll innebär dessvärre uttryckliga begränsningar för det tillverkande företaget beroende på två huvudanledningar. Den ena anledningen är att en slutproduktskontroll genomförs först då "allt är klart", det vill säga man kan inte göra något annat än att konstatera faktum. Med andra ord kan man i detta fall endast konstatera om korrekt kvalitet uppnåtts eller ej. Den andra anledningen ligger i att slutproduktskontroll inte alls är helt säker att utnyttja för vissa industrigrenar, till exempel inom läkemedels- och livsmedelsindustrin. Därtill kan tilläggas att denna typ av kvalitetsgranskning inte kan kommuniceras till konsument eftersom den inte kan garantera att alla produkter av samma sort uppfyller samma kvalitetsnivå.
Ska man inte analysera längre?
Jo, men detta ska göras inom ramen för egenkontrollprogram som är ett lagstiftat krav. Kosttillskott som säljs ska ha korrekt märkning och får inte innehålla otillåtna livsmedelstillsatser samt ska uppfylla olika regler om gränsvärden för till exempel mikroorganismer och kemiska ämnen. Det är du som importör eller producent och som släpper ut kosttillskottet på markna¬den som har ansvaret för att bevisa att kosttillskottet uppfyller livsmedelslagstiftningen. Du har till exempel ansvar för korrekt märkning och att produkterna uppfyller gällande gränsvärden som till exempel för mikroorganismer, aflatoxiner, pesticider och att produkten innehåller godkända livsmedelstillsatser. Denna typ av analyser ska göras inom ramen för egenkontrollprogrammet, detta innebär att du ska veta att dina produkter uppfyller dessa krav, vilket innebär att analyser ska göras antingen av dig eller av den du köper produkten utav. Mer om detta finns att läsa i branschriktlinjen.
Vem granskar märkningen?
Svensk Egenvård är en serviceorganisation och kan via sin märkningsgranskare stödja leverantören med en bedömning om märkningen uppfyller gällande lag och branschnormer. Svensk Egenvårds bedömning sammanfattas på en märkningsbedömning. Koppla därför in vår märkningsgranskare Elisabeth Söderby i ett så tidigt skede i din produktlanseringsprocess som möjligt. Har du några frågor, skicka dessa till
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
eller ring oss på kansliet 08-545 411 60.
När ska jag skicka in min etikett?
Etiketten ska skickas in för nya produkter och sker på initiativ från företaget. Om företaget gör ändringar på etiketten ska denna skickas in för granskning. För övriga produkter som har ingått i produktkontrollen kommer en avisering att skickas ut. Bedömning av märkning gäller endast inskickad etikett. Vid förändringar måste ny kontakt tas med Svensk Egenvård för att erhålla en ny granskning och en uppdaterad märkningsbedömning.
Kan vårt företag som inte är medlem hos Svensk Egenvård få våra etiketter granskade?
Ja, det är möjligt. Medlemmar hos Svensk Egenvård har dock ett rabatterat pris vid märkningsgranskning samt att märkningsgranskning av etiketter från medlemsföretagen prioriteras före etiketter från icke-medlemmar. För mer information kontakta vår märkningsgranskare Elisabeth Söderby
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
eller ring oss på kansliet 08-545 411 60.
Hur går etikettgranskningen till?
För etikettgranskning ska det bifogas en utskrift av originalförpackningen, etikett samt bipacksedel, om sådan finns med i förpackningen.
Etikettgranskningen sker i samråd med företaget. Märkningsgranskaren kommer att föra en dialog med företaget om vilka förändringar som företaget ska göra på etiketten. Vissa krav är obligatoriska enlig lagstiftningen och ska finnas med på en etikett. Även diskussioner kommer att föras om hur man gör att märkningen inte vilseleder konsumenten eller att produkten används på ett sätt som inte var tänkt.
Eventuellt ytterligare dokumentation som en ingrediensförteckning eller referenser till ett hälsopåstående kan komma att efterfrågas.
Hur lång tid tar etikettgranskningen?
Inom en till två veckor kommer du att kontaktas av märkningsgranskaren då du kommer att få en första respons på din märkning. Hur lång tid det därefter tar för att granskningen ska vara klar beror även på hur aktivt företaget är.
Vad kostar det?
Från och med den 1 januari 2011 är priserna för märkningsgranskning följande:
Priser inom parentes avser icke-medlemmar. Alla priser är exklusive moms.
Etikett med enbart ingrediensförteckning: 990 kronor (1 485 kronor)
Etikett med ingrediensförteckning och hälsopåståenden: 2 490 kronor (3 735 kronor)
Bipacksedel med annan information än på förpackningen: 990 kronor (1 485 kronor)
Omgranskning av produktkontrollerad text utan anmärkning: 990 kronor (1 485 kronor)
Granskning av produktpresentationer på internet: 2 490 kronor (3 735 kronor)
Icke-medlemmar faktureras i förskott.
För att skicka in din etikett till granskning, kontakta Elisabeth Söderby på
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
eller ring oss på 08-545 411 60
Hur länge är ett märkningscertifikat giltigt?
En märkningsbedömning gäller generellt i tre år under förutsättning att det inte gjorts några förändringar i etiketten eller att lagstiftningen ändrats. Till bedömningen kommer en kopia av den överenskomna och granskade etiketten att bifogas.
Om ändringar behöver göras på en etikett för en redan existerande produkt på marknaden kommer en övergångstid för att införa förändringarna att tillämpas. Ändringarna ska göras vid nästa omtryck, dock senast ett år efter granskning. Om förändringarna inte genomförts efter ett år kommer bedömningen inte längre vara giltigt. Vid en förnyad granskning kommer det ej att medges en övergångstid för ändringar som redan har diskuterats och där en övergångstid för att införa förändringar redan tillämpats.
Om man ändrar märkningen för granskade produkter ska man omgående skicka in en ny etikett till för granskning innan produkt görs tillgänglig för konsument på marknaden.
Vilka förändringar behöver jag göra?
Om det inte finns ett dokumenterat egenkontrollprogram med HACCP för dina kosttillskott i din verksamhet, behöver du som företag sätta upp ett egenkontrollprogram. Detta är ett lagstiftat krav för att få driva en livsmedelsverksamhet. Branschriktlinjen är en hjälp i detta arbete. För aktuella kurser se www.svenskegenvard.se
Vad ska jag göra med mina produkter som jag ska lansera snart?
Du ska ha kontroll på att dina produkter uppfyller lagstiftade krav och kunna visa detta vid begäran. Har du inga egna analyser gjorda på produkterna kan du lämna in dessa för analys. När det gäller märkning ska du skicka in dessa till Svensk Egenvård, se ovan.
Jag skulle ha skickat in min produkt till produktkontrollen i år, vad ska jag göra nu?
Du ska ha kontroll på att dina produkter uppfyller lagstiftade krav och kunna visa detta vid begäran. Har du inga egna analyser gjorda på produkterna kan du lämna in dessa för analys. Avisering kommer att ske när det är dags för dig att skicka in din etikett. Etiketterna skickas till Svensk Egenvård, se ovan.
Vilka krav kommer hälsofackhandeln att ställa, de har ju tidigare krävt produktkontrollerade varor?
Framtagandet av branschriktlinjerna har skett i samarbete med Hälsofackhandeln, Apoteket och Svensk dagligvaruhandel. Hälsofackhandeln och Apoteket arbetar nu med att gemensamt ta fram ett underlag för leverantörsutvärdering. Den ställer bland annat krav på att märkningen ska ha granskats och bedömts av Svensk Egenvårds märkningsgranskare. Den ställer också krav på att någon, minst en per leverantörsföretag har genomgått någon av Svensk Egenvårds branschriktlinjeutbildningar.
Ska kosttillskott godkännas eller registreras?
För kosttillskott krävs inget godkännande utan kravet är att de ska uppfylla livsmedelslagstiftningen. Däremot ska alla som bedriver livsmedelsverksamhet informera kontrollmyndigheten så att varje anläggning antingen kan godkännas eller registreras. Mer information om detta har miljö- och hälsoskyddskontoret i din kommun.
Kommer ni att ha utbildning om Svensk Egenvårds branschriktlinje?
För aktuella kurser se Svensk Egenvårds hemsida www.svenskegenvard.se.
Detta verkar krångligt – var kan jag som leverantör av kosttillskott få hjälp?
Medlemmar i Svensk Egenvård har tillgång till stöd och rådgivning vid implementering av Svensk Egenvårds branschriktlinje ”Säkra kosttillskott till konsument”.
Branschriktlinjen finns tillgänglig både på Svensk Egenvårds samt Livsmedelsverkets hemsida. Tillsammans med branschriktlinjen, som är en sammanställning av gällande lagstiftning för kosttillskott, har även förslag på blanketter och arbetsverktyg tagits fram. Dessa kommer endast att vara tillgängliga för medlemmar i Svensk Egenvård via medlemswebben. Syftet med blanketterna och arbetsverktygen är att implementeringen av branschriktlinjen ska underlättas.
Hur blir jag medlem i Svensk Egenvård?
Medlemmar i Svensk Egenvård har tillgång till stöd och rådgivning vid implementering av Svensk Egenvårds branschriktlinjer för kosttillskott. Är du intresserad av att bli medlem, ladda ner, skriv ut och skriv under de ansökningshandlingar du finner på www.svenskegenvard.se. Dessa ska sedan skickas till oss per post, e-post eller fax för att ansökningen ska kunna behandlas. Nya ansökningar behandlas löpande av styrelsen som sammanträder fem gånger per år. Har du några frågor om medlemskap, skicka dem till
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
eller ring oss på kansliet 08-545 411 60.
|
